Den Gustavianska stilen - en tidlös älskling i inredningsvärlden!

En filosof sa en gång att av historien lär vi oss att vi inte lär oss något av historien och det kan stämma. Vi gör om våra misstag! Men en sak vi kan göra är att bli inspirerade av den. En epok i historien som betytt mycket vad gäller inredning är den gustavianska. En intensiv tid under senare delen av 1700talet, där dåtiden med Gustav III i spetsen hämtade just inspiration från de antika idealen. På Gripsholms slott finns möbler, textilier och miljöer som blivit stilbildande och påverkar våra skönhetsideal än idag. I USA älskas vår nyklassicistiska stil, där den ofta ses som ett perfekt sätt att mixa gammalt och nytt. Internationellt har Swedish Gustavian style blivit ett begrepp. Och trenden håller i sig för en av de mest älskade och imiterade inredningsstilarna i världen!

Resan till Gripsholms slott

En liten inblick i hur det kunde gå till när Gustav III med hela tjänstefolket reste till Gripsholms slott varje sommar.

Det är en strålande vacker och varm sommardag, solen står högt på himlen och på den grusade vägen kommer i full fart, vagn efter vagn med stora lass packning. Den torra vägen dammar och resan har börjat tidigt denna junimorgon 1775 från Stockholms slott med slutmålet Gripsholms slott, där kungen med sin uppvaktning nu ska vara en tid. Planeringen har under flera veckor varit en påfrestning för alla inblandade. Möbler, husgeråd, linne, kläder och allt som behövs för en vistelse ska packas. Det blir till slut 95 hästar som drar 21 vagnar där sex av dem enbart är för kungens egen garderob. Hovet och tjänstefolket har alla fått sina platser i täckta vagnar och öppna kärror och många är missnöjda över att behöva lämna sitt invanda liv i huvudstaden. När de äntligen når fram till Mariefred ser de den massiva tegelborgen resa sig vid Mälarens vatten.

Några dagar senare kliver de festglada kungavännerna ur sina vagnar utanför den nybyggda Kavaljersflygeln vid slottet. Det stora huset i fyra våningar har byggts av kung Gustav III, för att alla vänner och hovfunktionärer ska ha någonstans att bo, när de gästar hans sagoborg. Stiliga damer i frasande siden talar förtroligt med varandra när de kryssar mellan lerpölarna med sina kammarfruar som benäget bistånd. Den stora skaran betjäning arbetar rutinerat och metodiskt med all packning som ska in i huset. Herrarna bär den nationella dräkt som kungen anbefallt. Han har sedan en tid velat främja den svenska textiltillverkningen och hindra import av utländsk lyx. Dräkten är enkel och tillverkad av enfärgat tyg i siden och sammet. Det är inte senaste mode, i mångas ögon är den rent av ålderdomlig, men som adelsman är man tvungen att bära den.

Fjärilar i magen och på väggen!

Britta som oupphörligt ger akt på sin husmor för att vara beredd när hon behöver hjälp, ser nu slottet för första gången. Det tornar upp sig framför henne och en spänd förväntan sköljer över henne när hon tänker på vad som väntar. Hon har sett honom under resan och hon hoppas innerligt att de ska få syn på varandra och kunna få en pratstund. Hon längtar!

Hennes husmor sätter sig nöjd i karmstolen som har lösa dynor av ylleschagg i både sits och rygg. En garderob förbinder rummet med makens rum och själv har Britta fått ett litet utrymme med en tältsäng, en randig madrass och ett täcke i cattun. Bredvid sängen står en stol klädd med hennes älskade ruta. Den är hennes absoluta favorit och hon har i sitt lilla rum på gården, två stolar klädda med det gulrutiga tyget som hennes husmor beställt från huvudstaden. Nu får hon se att tyget även finns i andra färger. Hon bestämmer sig för att rutig cattun ska hon ha på de första stolar som hon och Olof skaffar sig. Hon kommer att sova gott. Det är lågt i tak med trägolv och ljusa tapeter där fåglar och fjärilar sitter bland slingrande blomstjälkar. I rummet finns en kakelugn och den måste hon nu snabbt få eld i. Den har fina blomkvistar målade i blått. Nu ser hon att hennes lilla krypin också har ett litet fönster ut mot korridoren. Här kan hon sitta och spana på vad som händer därute!

När hon tänt i kakelugnen letar hon genast efter pottorna som hon hittar i ett skåp. En i porslin för husmor och en enklare i plåt till henne själv. Herrn och hans betjänt har ännu inte kommit, så hon tittar in som hastigast och ser en likadan kakelugn, fast grå och stolarna är av enklare modell. Men i rummet finns en likadan sovalkov med sängomhänge och bredvid alkoverna finns inbyggda garderober. Britta tycker det är vackert och enkelt och ganska olikt de rum hon har vant sig vid på herrgården. Men hon känner igen den fina mönstrade taften i sängomhänget och önskar att hon en gång i livet ska få svepa över sig ett täcke i siden. Kanske kan det bli så, att hon och Olof en dag får en alldeles egen säng med ett vackert täcke i mönstrat siden!

Tre madrasser i sängen och rutiga tyger i bomull – kungens syster fick en egen svit

 Sofia Albertina, Gustav III syster, fick en egen svit om fyra rum på slottet. De möblerades 1782. Sängkammaren har tapeter av målad ostindisk taft och de ursprungliga klara färgerna är idag mycket blekta. I alkoven står hennes förgyllda säng med sängomhänge. En komfortabel säng ritad av Jean Baptiste Masreliez. Sängomhänget har bytts ut många gånger under årens lopp och det har gjorts nya i snarlik mönstrad 1700talstaft. I hennes svit finns ett antal armlänsstolar som är klädda med samma sorts mönstrad siden som väggarna. Här finns också rutfanerade byråar med blommotiv och marmorskiva. Sängkammaren var ett officiellt rum och det så kallade kabinettet var det privata. Här var det var mindre dyrbart möblerat och här läste prinsessan, skrev brev och handarbetade.

Prinsessan hade tre madrasser i sin säng och ett täcke i grön taft samt två nattkärl av porslin. Hennes två kammarfruar sov i tältsängar i vad som på den tiden kallades garderob, ett lite större rum än det vi idag associerar med garderob. Kammarfruarna hade högre standard på sin sängutrustning än vad betjäningen i kavaljersflygeln hade. De hade sängtäcken av cattun som bomull kallades på den tiden. Prinsessans hovmästarinna hade också ett täckte i siden men däremot var pottan i tenn.

Lär av historien och bli modern - att förgylla tillvaron med randigt och rutigt!

 

1890 restaurerades Sofia Albertinas våning och hovmästarinnerummet inreddes med material från 1700talet som redan fanns i slottets samlingar. Sängens omhänge, gjort av röd och vitrutig linnelärft, hade tidigare varit gardiner. Sitsarna till de gustavianska stolarna kläddes med samma rödvitrutiga tyg. Toalettrummet som tidigare varit tambur fick nu ett tygomklätt toalettbord och en kommod med förgylld spegel. Dessa fantastiskt vackra rum gör att många blir inspirerade att göra något liknande. Konstnärerna Karin och Carl Larsson fick mycket inspiration av dessa miljöer, vilket man kan se i deras hem i Sundborn. Möjligen skulle betjäningens rum med tältsäng, blårandig madrass och uttjänt sängtäcke inte göra oss lika inspirerade.

Med hjälp av enkla billiga material som linneväv, lim och färg gjordes dekorationsmålningar på 1780talet på Gripsholms väggar. På det här viset skapades moderna inredningar i både gamla och nya hus. Listverken med dekorationsband som girlander, blad och festonger i kavaljersflygeln visar hur skickliga målarna var. I vår tid har textilskapare, möbeltillverkare och inredningsarkitekter lanserat olika versioner av sjuttonhundratalets domestikmöbler. Gripsholmsrutan har blivit en klassiker inom inredningstextil i Sverige. Textilmönstret designades på 1940talet av Estrid Ericson och Margit Thorén. Den har sin inspiration i ett rutmönster från 1700talet.

Arvet från Bo Jonsson Grip – grunden till Gripsholms slott

På 1300-talet hade tidigare drotsen och en av Sveriges då rikaste och mäktigaste män, Bo Jonsson (Grip) låtit bygga en borg på den mark han ägde. Namnet Gripsholm nämns i ett köpebrev från den här tiden och det har kopplingar till Bo Jonssons släktvapen som är ett griphuvud. Gripen, ett mytologiskt djur, är en blandning av fågel och lejon och finns i flera av våra landskapsvapen däribland Södermanland, där Gripsholm ligger. Idag finns bara rester kvar av Jonssons borg från 1300talet, bland annat några fasader av gråsten och en källare.

På 1400talet blev riksföreståndaren Sten Sture den äldre ägare till Gripsholm och under kort tid var det ett kloster. Så småningom gjorde Gustav Vasa anspråk på godset då han var arvtagare till Herr Sten. Gustav Vasa rev den gamla borgen och började 1537 bygget av ett slott i tegel och renässansstil. Med hjälp av två byggmästare och ett stort antal murarmästare byggdes en kärna bestående av fyra torn och en sluten borggård.

Skönhet och historia på Gripsholms slott – flera stilperioder genom historien

Även om den gustavianska periodens stilideal har blivit en långlivad klassiker inom inredningsvärlden, så finns det andra perioder att njuta av och lära mer av. En raritet på Gripsholm är det kanske vackraste rummet från vasatiden, Hertig Karl´s kammare. Karl var son till Gustav Vasa och bror till bland annat Erik XIV och Johan III. Kammaren var hertigens sovrum och är bevarat i så gott som orört skick. Rummet är inrett med väggfasta bänkar och en inbyggd säng. Den putsade väggen ovanför en hög och bemålad träpanel, är målad med ringlande blommor. En annan bekantskap är ”legenden Leo”. Ett uppstoppat 1700tals lejon som kanske kom som gåva till Sverige, och som i sin glasbur ser mer komisk än skräckinjagande ut, med sina människotänder och tätt sittande ögon. All denna skönhet och all denna historia som vi än idag kan få ta del av och uppleva med alla sinnen!

Evy Meurman inredare

Evy Meurman
Företag: Meurman&Meurman

Inredning för privatpersoner och företag

Evy inreder privata hem och offentliga miljöer.
Hon har också inredningskurser,
där man får lära sig det mesta om inredning.
evy@meurman.se

 

Nästa sida: Här ser ni hur fint det kan bli med nytt rödruigt tyg på gamla matsalsstolar från 1700-talet.