Sammet möbeltyg
Mjukt att känna på, starkt och vackert.
Sammet har blivit mycket populärt igen, hos oss hittar du sammetstyger för ditt hem eller din arbetsplats i mycket hög kvalitet och slitstyrka.
Vi har sammet på metervara i olika prisklasser och varianter, missa inte vår dubbelsidiga sammet för draperier och gardiner.
Willam Morris mönstrade sammet är het just nu bland inredare, en klassiker med anor från slutet av 1800-talet. Magiskt vackra mönstringar i Art nouveau-stil.
Möbelsammet passar till gardiner, alla typer av möbler, kuddar, sittpuffar, stolsitsar och plymåer. För möbeltapetsering är tyget oftast tillverkas i enbart polyester, eller i en blandning av bomull/viskos/modal eller polyester på grund av att det måste tåla det hårda slitaget. Sammet kan användas till många typer av projekt och det är ett mycket populärt inredningstyg som äntligen fått en renässans.
Sammetstygerna dämpar dessutom ljudet i rummet, kvaliteten är extra bra på att fånga upp ljud. Det är därför mycket lämpligt att hänga upp sammetsgardiner i ett rum med dålig akustik. Man kan även sy kuddar, plymåer och sittpuffar samt även klä om möblerna i sammet, det kommer att resultera i en bra ljuddämpning.
Vad är sammet för material?
Sammetstyger har en lugg på rätsidan som är mjuk och luddig och gör att tyget får en mycket speciell glans och lyster. Luggen skyddar dessutom bottentyget mot nötning och färgerna får ett vackert djup.
Avigsidan på tyget är i de flesta fall helt slät. Luggen sitter fast på den vävda botten och beroende på hur lång luggen är så blir tyget olika tjockt,
När man tillverkar sammet så blidas först en matta av öglor på ytan, sedan skär man av topparna på öglorna och man får en sammetsyta.
Behåller man öglorna som de är så har man en så kallad frotté.
Det finns olika sorters frotté och den klassiska är den med öglor och tillverkas helt i bomull. Vissa frottéhanddukar känns som sammet och där har man skurit av öglorna i topparna och då blir ytan lenare, och dessutom nästan omöjlig att torka sig torr på. Visst känner man igen det? En riktigt fin frottéhandduk som bara halkar runt på kroppen, det är en sammets-handduk.
Ibland kan ena sidan vara sammetslen och den andra strävare med öglorna och då väljer man alltid den med öglor eftersom den tar upp fukt bättre. Sammet bildar en yta som är mjuk och behaglig och som dessutom står emot fukt och smuts riktigt bra, smutsen lägger sig på ytan och tränger inte så lätt ner i botten på tyget.
Hur sköter man sammetstyger?
Ett sammetstyg kan samla på sig en hel del damm och kan behöva dammsugas eller skakas ordentligt. Sitter tyget på en stol så säger det sig självt att det blir dammsugaren som måste komma fram. Har man spillt något på en soffa av sammet så kan man snabbt toka upp och rengöra ytligt med lite vatten. Har fläcken torkat in så kan man ta dammsugaren och skrapa lite med dammsugarröret över fläcken så brukar smutsen lossna från luggen. Man ska givetvis inte vara alltför hårdhänt på luggen men den brukar tåla en hel del och har inte smutsen hunnit tränga med i botten på tyget så brukar det följa med lätt.
De flesta sammetstygerna för möbler går mycket bra att torka av med vanligt vatten på en mjuk trasa. De kommer då att hålla sig fräscha.
Möbeltyger i sammet för fåtöljer och soffor
Sammet kan bli slitet på de ställen man sitter mycket eller har armbågar eller händer. De flesta sammetstyger är mycket slitstarka och tål en hel del nötning men det är viktigt att välja en sammet som är ämnad för möbeltapetsering när man ska klä en stolsits eller en soffa.
Leta efter ett tyg med ett värde på 40000 martindale och uppåt så du inte blir besviken efter att du kostat på både tid och pengar till en ny möbelklädsel.
Gardinsammet är mycket känsligare och fungerar inte alls till möbler och inte heller till klädsömnad, den nöts vid plaggets fickor och på framkanterna.
Vad är skillnaden mellan velour och sammet?
Bottentyget på sammet kan vara vävt eller stickat, är det en stickad botten så blir tyget stretchigt och kallas velour.
Velour har en stickad botten och det betyder då att tyget oftast blir töjbart i alla riktningar. Velour används mest till kläder, mycket populärt till småbarn eftersom det är både följsamt och tåligt. Velour kallas även för plysch ibland och hade troligen sin storhetsid på 1970-talet när många använde plyschkläder, även nytänkande moderna män faktiskt. Dessa moderna män tog precis som idag ett större ansvar för barn och hushållsuppgifter. På den tiden kallade vi dem för velourkillar men idag behöver inte männen ha plyschkläder för att vara moderna medvetna män, det funkar fint ändå.
Hur tvättar man velourtyger
Kläder sydda av velour blir mycket fina om man torktumlar dem efter tvätt, då reser sig luggen upp och blir fluffig och mjuk igen. De flesta velourtygerna har en botten av syntetmaterial och då behöver du inte vara orolig för att plagget ska krympa i torktumlaren. Veloursammet som är tillverkad av ren bomull är i regel mattare och lite stummare.
Sy mjuka djur av velour
Det är roligt att tillverka mjukisdjur av velourtyger, man bör helst använda de som har ett bottentyg av syntetfibrer eftersom de är starkare och mer töjbara. Det finns ett företag i Stockholm som heter Kalikå som har specialiserat sig sig på att sy fantastiska figurer av velour. Den mest kända är nog Kärleks-dronken. Det finns böcker att låna på biblioteket med bra beskrivningar och mönster på spännande djur. Det är inte svårt att sy mjukisdjur, har du små barn så tycker jag verkligen att du ska prova det.
Krossad sammet vad är det?
Det finns en annan variant av velour som kallas krossad sammet. Det är ett mycket användbart tyg till främst kläder, man kan sy en skimrande aftonklänning i krossad sammet och vara bekväm hela kvällen. Krossad sammet har oftast ett stickat botten tyg och är stretchig i alla riktningar. Den passar därför inte för möbler och gardiner, det kommer att se säckigt ut med tiden.
Manchester sammet
Det vi i dagligt tal kallar manchester är även det en typ av sammet. På manchestertyget ligger luggen i täta ränder. Manchester är oftast tillverkad i 100% bomull och har en mattare lyster än vanlig sammet. Manchester var vanligt i kläder och soffor på 1970-talet, nu har inredarna fått upp ögonen för det mycket praktiska och tåliga tyget igen.
Är det svårt att sy i sammet?
När man klippa till bitarna av sammetstyg så ska man kontrollera noga så att tygets lugg ligger åt rätt håll.
Jag brukar säga att det ska kännas mjukt uppåt och strävt nedåt. När du drar handen uppåt över tyget så ska det kännas det mjukt, då är det rätt. Blandar du riktningen på de olika tygbitarna så kommer vissa bitar att se ljusa ut och vissa mörka. Vänd tyget åt olika håll så ser du skillnaden, det är väldigt lätt att glömma det här när man ska klippa till.
Jag har sytt en hel del kläder i sammet och därför så vet jag att det kan vara lite knepigt eftersom luggen skjuter tyger framåt under symaskinens pressarfot. Det gäller att nåla mycket tätt och att hålla de båda lagren som skall sys ihop men stadig hand.
Har du en symaskin där du kan lätta på pressarfotstrycket så är det bra, speciellt om du ska sy i velour som är mycket stretchigt.
Historien om sammet – Det kungliga tyget
Sammet väcker ofta känslor, det kan vara allt från känslan av lyxig kunglighet, elegans och flärd till en mera skum tillvaro på livet skuggsida. Sammeten har sin plats i alla typer av miljöer och signalerar helt olika saker beroende på vart den hamnat.[1]
I begynnelsen tillverkades de mest exklusiva sammetstygerna på den Italienska halvön av mycket skickliga vävare och såldes sedan ut över hela Europa samt till Osmanska riket. Produktionen pågick från 1400- till 1600-talet och tygerna levererades främst till högre ståndspersoner med makt, rikedom och god smak.
Exklusiv sammet i många olika färger
Venedig, Florens och Genua anses som de viktigaste städerna där högkvalitativ sammet producerades. Från början var sammet enbart tillverkad av silke och mycket exklusiv. De tidigaste sammetsvävarna var ofta svarta eller vita eftersom just de färgerna var moderna på 1400.talet. Det finns bara några få rester kvar av dessa textiler eftersom processen för att få fram djupsvart och rent vitt var frätande på sidenfibrerna. Sidentrådarna hade ibland tunna remsor av silver lidande kring sig för att ytterligare höja värdet på tyget. Tidiga exklusiva sammetstyger i siden med silvertrådar levererades främst till slott och herresäten samt till den kyrkliga verksamheten.
Möbeltyg i sammet med mönster
Sammetsluggen kunde vara skuren i olika höjder och på så sätt bildades vackra mönster. Bottentyget kunde vara tillverkat av atlas ( ett satäng-tyg) som fick lysa igenom och sammetluggen bildade sen ett skimrande mönster.
Ett annat ord för sammet var schagg, det var en billigare variant där mönstret inte skars ut utan pressades in i i tyget. Dessa schaggtyger var vanliga på rokokomöbler under 1800-talet. Schaggen var mycket slitstark och spikades ofta fast på möblerna med en rad mässingsspik.
På den senare delen av 1800-talet verkade man vara rädd för att använda sig av omönstrade möbeltyger, allt var stormönstrat och i vissa fall mycket överdådiga. I de fall man använde sig av släta tyger så fick möbeltapetseraren arbeta desto mera med själva stoppningen av möbeln (djuphäftningar). Eftersom schaggen var så tålig så användes den på ofta på matsalsmöbler. Det var vanligt med raka höga ryggar, träet var ofta mörkbetsat och tyget var ofta i en mustigt djup röd färg. Idag skulle vi troligen få känsla av ”Familjen Adams” i en sådan matsal med svarta högryggade möbler klädda med djupröd sammet.
Det vanligaste och mest populära tygmönstret var det så kallade granatäpplemönstret [2] det fanns redan på medeltiden men fick sitt namn i Tyskland på 1800-talet.
Willian Morris sammetstyger
I slutet av 1800-alet så började en helt ny stil göra sitt intåg. Nu kom Art Nouveau (Jugend) och därmed så kan säga att barock- och rokokostilens popularitet började ebba ut. Nu kom 1700-talets lätta ljusa färger tillbaka och det nya stiliserade mönstren designade av engelsmannen William Morris blev mycket populära. Mjukt böljande linjer och stiliserade blom-ornamenten kom att prägla snart sagt hela konstindustrin vid sekelskiftet 1900. Här kan man säga att det var här som sammet tappade sin status som inredningstextilen framför andra.
[1] Från boken Siden, sammetläder, lärft av Elisabeth Stavenow ICA-förlaget 1961
[2] https://historiska.se/upptack-historien/artikel/senmedeltidens-mest-populara-monster/
Ann-Marie Wikman
Sammetstyget en klassisker som håller länge
